Historia
Stinasholma tidigare
Forsen vid Stinasholma, Forsnabba eller också Sisbackafors, har en längd på 400 meter och fallhöjd på 3,8 meter. Dessa omständigheter har gett möjligheter till ekonomisk och praktisk vinning och redan 1559 uppbars skatt för skvaltkvarnar i Purmo. Under 1600-talets sista årtionden anlades en sågkvarn vid Forsnabba. Den sista sågen drevs av Johan Backa "Battse" (1853-1924) som använde det sågade virket för sin egen byggnadsverksamhet. Den sågen upphörde i mitten av 1920-talet och i kvarnens nedre våning finns en miniatyr över Backas såg.
Mångfacetterad verksamhet
Förutom sågverksamhet, har man på Stinasholma anlagt mjölkvarnar, en vattendriven pärthyvel och ett kallmejeri. Då häradsrätten år 1822 förrättade syn vid Forsnabba var mjölkvarnarna sex till antalet, vid 1900-talets början uppgick de till tre stycken. Vid samma tid fanns också en vattendriven pärthyvel på Stinasholma.
Då jordbruket utvecklades i slutet på 1800-talet och bönderna i större skala kunde sälja jordbruksprodukter, uppkom ett kallmejeri vid Forsnabba. År 1888 anlade åtta bönder mejeriet och verksamheten gick ut på att skumma mjölk och kärna smör av den erhållna grädden.
Smördrittlarna från Backa mejeri sändes via järnväg till Hangö och exporterades därifrån till England och Danmark. År 1898 invägdes vid mejeriet 154 712 liter mjölk och av mjölken gjordes sedan 5 940 kilogram smör eller 1 100 drittlar. Verksamheten upphörde efter att Purmo Andelsmejeri startade i Lillby 1903.
De sista mjölsäckarna
Efter de senaste krigen uppstod igen tanken att kunna utnyttja kraften i Sisbackafors för industriella ändamål. År 1945 höll Purmo Såg & Kvarn Ab sin konstituerande stämma, men på grund av prisstegringen efter krigen kom sågverksamheten aldrig igång. Däremot var mjölkvarnen, som försågs med turbin, i användning mellan åren 1950 och 1981. Mjölkvarnen var till skillnad från den tidigare verksamheten inte beroende av vattentillförsel, man använde el vid behov. På grund av olönsamhet maldes de sista säckarna år 1981.
Vill ni veta mera om Stinasholma och kvarnen, har lokalhistorikern Tommy Olin skrivit ett kompendium vid namn "Stinasholma i historiens ljus". Kompendiet finns till salu vid Purmo Andelsbank på Sisbacka samt vid Uffes Mat & Café.
Stinasholma och Kvarnen idag
Vattenflödet genom Stinasholma är inte likt det som fanns under områdets glansperiod på 1800- och 1900-talet. Då den sista kvarnen byggdes 1950 fylldes flera av de åfåror som korsade holmarna med sprängsten. Då Purmo å rensades för flottningsmjöligheter på 1960-talet byggdes också ledbommar och stensättning som gjorde att åns sidofåror och edor till en del växte igen. Men det finns ändå ett vattenflöde kvar mellan holmarna och det gör området till den fina miljö den utgör idag.
Stinasholma tidigare
Forsen vid Stinasholma, Forsnabba eller också Sisbackafors, har en längd på 400 meter och fallhöjd på 3,8 meter. Dessa omständigheter har gett möjligheter till ekonomisk och praktisk vinning och redan 1559 uppbars skatt för skvaltkvarnar i Purmo. Under 1600-talets sista årtionden anlades en sågkvarn vid Forsnabba. Den sista sågen drevs av Johan Backa "Battse" (1853-1924) som använde det sågade virket för sin egen byggnadsverksamhet. Den sågen upphörde i mitten av 1920-talet och i kvarnens nedre våning finns en miniatyr över Backas såg.
Mångfacetterad verksamhet
Förutom sågverksamhet, har man på Stinasholma anlagt mjölkvarnar, en vattendriven pärthyvel och ett kallmejeri. Då häradsrätten år 1822 förrättade syn vid Forsnabba var mjölkvarnarna sex till antalet, vid 1900-talets början uppgick de till tre stycken. Vid samma tid fanns också en vattendriven pärthyvel på Stinasholma.
Då jordbruket utvecklades i slutet på 1800-talet och bönderna i större skala kunde sälja jordbruksprodukter, uppkom ett kallmejeri vid Forsnabba. År 1888 anlade åtta bönder mejeriet och verksamheten gick ut på att skumma mjölk och kärna smör av den erhållna grädden.
Smördrittlarna från Backa mejeri sändes via järnväg till Hangö och exporterades därifrån till England och Danmark. År 1898 invägdes vid mejeriet 154 712 liter mjölk och av mjölken gjordes sedan 5 940 kilogram smör eller 1 100 drittlar. Verksamheten upphörde efter att Purmo Andelsmejeri startade i Lillby 1903.
De sista mjölsäckarna
Efter de senaste krigen uppstod igen tanken att kunna utnyttja kraften i Sisbackafors för industriella ändamål. År 1945 höll Purmo Såg & Kvarn Ab sin konstituerande stämma, men på grund av prisstegringen efter krigen kom sågverksamheten aldrig igång. Däremot var mjölkvarnen, som försågs med turbin, i användning mellan åren 1950 och 1981. Mjölkvarnen var till skillnad från den tidigare verksamheten inte beroende av vattentillförsel, man använde el vid behov. På grund av olönsamhet maldes de sista säckarna år 1981.
Vill ni veta mera om Stinasholma och kvarnen, har lokalhistorikern Tommy Olin skrivit ett kompendium vid namn "Stinasholma i historiens ljus". Kompendiet finns till salu vid Purmo Andelsbank på Sisbacka samt vid Uffes Mat & Café.
Stinasholma och Kvarnen idag
Vattenflödet genom Stinasholma är inte likt det som fanns under områdets glansperiod på 1800- och 1900-talet. Då den sista kvarnen byggdes 1950 fylldes flera av de åfåror som korsade holmarna med sprängsten. Då Purmo å rensades för flottningsmjöligheter på 1960-talet byggdes också ledbommar och stensättning som gjorde att åns sidofåror och edor till en del växte igen. Men det finns ändå ett vattenflöde kvar mellan holmarna och det gör området till den fina miljö den utgör idag.
